Jag är så otroligt stolt över vilken fin liten människa han är som sprider sån glädje omkring sig.

Han har utvecklats så mycket & fortsätter göra de för var dag. De är så roligt att vi nu kan diskutera med varandra, han har frågor, funderingar, svar på mina/våra frågor och är ofta väldigt omtänksam. Nu då jag väntar barn så har jag fått riktigt ont i höften & Anton är så gudomligt snäll, då vi leker & han ser på mig att jag får ont så frågar han snällt "har du ont mamma" "ska jag hämta bältet", så hämtar han mitt foglossningsbälte så vi kan leka vidare. Ikväll då jag satt och lekte med honom på rummet så tyckte han att han skulle hjälpa mig att ta mig strumporna "de blir skönare då mamma". Jag älskar att vara utan strumpor & brukar även ta av Antons på kvällen då vi sitter i soffan & brukar själv säga de där orden. Barn tar efter så mycket.

Sen är Anton jätte duktig att så fort han ätit eller fikat så går han på badrummet & tvättar händerna & munnen, sen kommer han med VÄRLDENS största leende & säger "jag är fin nu". Min son är den bästa son man kan tänka sig, helt underbar.

Får beröm från dagis också att han är en sån bra kompis. Eller fröken jag pratade med sa "Anton måste då vara en riktigt bra kompis, han får leka & blir inbjuden till lek av alla barnen" De känns riktigt bra som mamma att höra. Då vi lämnar Anton på morgonen så är de en flicka som alltid kommer & ropar Anton & kramar om honom om hon är där. Den lilla tjejen heter Alice, hennes storasyster heter Stina & går också där och dom leker Anton jätte mycket med :)

Min stora fina älskade Anton ❤️