Imorrn fyller jag 21 år, imorrn... Och de känns inte ens? Varför blir de så då man blir äldre? Minns då man var liten, man kunde inte ens somna kvällen innan för man längtade SÅ till födelsedagen, alla paketen. Men de var då o nu är nu, så imorrn fyller jag år och jag vet inte hur dagen kommer se ut. Har inte gjort alla de kakor jag vill, har inte ens gjort en tårta :/ Men man hinner ju fasiken inte ...

Så grattis mig imorgon, ska bli spännande o vakna upp och vara ett år äldre som inte ens kommer att kännas!

Ikväll blir de inte mycket. Thomas kommer inte, kommer en annan gång, de vart nå förhinder. Så stannar hemma ikväll, onödigt o fara till Rombäck där "snor-ungarna" är.

Anton ligger o gymmar han. Han äter verkligen mer sällan nu på dagarna, 4-5 timmar emellan, någon gång har de varit 3 men inte på senaste tror jag (?)...

Så nu blir jag hemma o ser idol, har köpt mig lite gotta, men känner mig DÖ trött :/ Lillen har vaknat typ varannan timme inatt.... Men nu har han iaf bajsat efter 10(!!) dagar, så de var på tiden.. Kanske därför han ätit sällan :/ haha :) Funderar på att ha denna helg som en försökt helg till sova hela natten eller åtminstonde med 1-2 matning. Ska inte bara ta han till vår säng o ligga o hä fram tutten o somna, ska kliva upp försöka vagga till sömn om han inte verkar vrålhungrig då ska jag sätta mig o mata o kolla på surfplattan medans så jag inte somnar. Men får se hur pass trött jag är inatt om jag orkar eller ej...

Längtar tills på tisdag men ändå inte... Längtar för att få reda på vikt & längd men längtar inte pga sprutorna.. Hoppas de går bra o att han inte får så ont i benen efter o mycket feber o så.

Jaja, nu ska jag inte tråka ut er med mera text.